- Att tala och att tolka

Idag talar de flesta om presidentinstallationen i USA och Barack Obamas installationstal.

Aven Olle Wastberg, tidigare generalkonsul i New York och nu chef for Svenska Institutet, tog upp temat: ”Uppståndelsen kring Barack Obamas installationstal har varit oerhörd runt hela världen. När George W Bush tillträdde för åtta år sedan var det en rätt stukad president, som blivit vald tack vare valsystemet och Högsta domstolen. Obama har en helt annan legitimitet och en unik talekonst. Hans tal var en uppfordran till amerikanerna: Ärlighet och hårt arbete. Enighet och förändring. Talet finns här: <http://tinyurl.com/7q23xz>”  (Ur Olle Wastbergs nyhetsbrev, 2009-01-20)

For oss som bodde i USA forra aret, ar Barack Obamas talekonst numera vedertagen. Kanske var det p.g.a de hoga forvantningarna som det igar inte kandes sa overdrivet fantastiskt som jag vantat. Det kan ocksa finnas en annan forklaring: att jag bara kunde hora talet med simultantolk till franska.

Jag har testat att simultantolka en gang for manga ar sedan i ett bilateralt mote mellan en afrikansk minister och Sveriges chefsforhandlare i Okenkonventionen. Jag minns att det var nastintill omojligt att artigt lyssna pa ministern och tala samtidigt. Istallet for att oversatta ord for ord, blev det att jag sammanfattade vad han pratade om. En halvtimmes lang detaljerad utlaggning pa afrikansk franska om hur barnen vaknar pa morgonen, tar pa sig sandalerna och vandrar ivag for att hamta vatten, o.s.v. blev i min oversattning ”Ministern beskriver just nu vilka svarigheter byinnevanarna gar igenom p.g.a att de inte har tillgang till vatten.”

Den fransman som i direktsandning tolkade Obamas tal igar var desto proffsigare och lyckades oversatta ord for ord. P.g.a. simultantolkningens natur blev det forstas sa att han snabbt rabblade upp en hel mening innan Obama gatt vidare till nasta. Konstpauserna forsvann, med andra ord. Jag insag da sa stor skillnad det blir nar man bara lyssnar till ett tals innehall, utan att det framfors med konstpauser och andra retoriska trick. I USA far barn i skolaldern lara sig att halla tal och jag har ofta markt att vi svenskar behover trana pa att presentera och framfora information utan manus. Fanns det forresten en diskret skarm framfor Obama som han laste ifran? Han tittade aldrig i sina papper, men jag har svart att tanka mig att han skulle ha lart sig hela talet utantill och installationstal ar val knappast nagot som man improviserar. Vad tror ni? 

- FN:s allmanna forklaring om de manskliga rattigheterna

      

Efter fem ar i varma Los Angeles har kroppen haft svart att vanja sig vid det kallare vinterklimatet i Europa. I ett gulligt schweizisk apotek, dar de ocksa salde hembakta croissanter, kopte jag dyra mirakeltabletter i syfte att bygga upp motstandskraftigheten (”Comprimes stimulant la resistance/Resistenz-Tabletten”), men det hjalpte visst inte. Influensan som drabbat flera av mina arbetskollegor slog anda till denna regniga helg i centrala Geneve .

Mellan febertopparna har jag forsokt lasa lite jobblitteratur for att snabbt kunna sadla om fran det Sverigeframjande arbetet till mitt nya uppdrag for 2009; att forhandla manskliga rattigheter i FN. Som ni sakert minns, firade vi i december 60-arsjubileet av FN:s allmanna forklaring av de manskliga rattigheterna. Aven om den har formen av en deklaration som normalt sett inte ar legalt bindande, har den under de 60 aren blivit sedvaneratt. Jag vet hur svart det ar att forhandla fram en text som alla stater ska kunna vara overens om. Varenda litet ord vrids och vands pa, andras, andras tillbaka, stryks och skrivs om tills alla stater har fatt sina betankligheter beaktade. Nar jag nu laser den 60 ar gamla forklaringen, vars tillblivande initierades av Eleonor Roosevelt, forvanas jag over att den fortfarande kanns sa aktuell aven i den mer moderna varld vi lever i idag. Det marks visserligen i vissa artiklar att den ar praglad av att varlden just hade genomlidit tva varldskrig, men de flesta av artiklarna ar lika relevanta idag som da for 60 ar sedan.  Tank ett sa enormt arbete det maste ha varit att arbeta fram texten och fa sa stor uppbackning att den kunde antas i FN:s generalforsamling den 10 december 1948. 

For er som inte har last den kan jag rekommendera att titta pa www.manskligarattigheter.se eller lasa det lilla jubileumshaftet som Regeringskansliet gav ut i hostas. Dari kan man bl.a. lasa Jonas Gardells syn pa varfor religionsfrihet ar viktigt i ett samhalle. Aven manga andra valkanda personer som Mary Robinson, Thomas Hammarberg m.fl. har gett sin syn pa varfor manskliga rattigheter, eller MR som vi kallar det, fortfarande ar viktigt. Perfekt lasning nar man ligger sjuk.

- Att hitta ett hem

 

 Det rader bostadskris pa hyresmarknaden i Geneve. Jag trodde forst att ryktet var overdrivet, men nu vet jag av egen erfarenhet att det stammer.  Den har veckan har jag varje timme kollat efter nya annonser pa ca tio sajter for lagenhetsuthyrning. Det galler att vara forst till kvarn och ringa i samma stund som annonsen publiceras, annars kan listan over dem som far komma pa visning redan vara fulltecknad. Ca 80% av de utannonserade objekten staller krav som gor att man som utlandssvensk inte far eller kan hyra. Det finns ett system, kallat HLM, som syftar till att tillse att schweizarna sjalva har mojlighet att hitta lagenhet i sina stader, utan att alla internationella tjansteman, utlandska investerare och banktjansteman trissar upp deras hyresnivaer. Manga hyreslagenheter ar alltsa billiga, men oronmarkta for personer som ar permanent bosatta och betalar skatt i Schweiz. Vi andra far slass om de ovriga och hyresnivaerna, speciellt i de omraden som ligger inom rimligt pendlingsavstand fran FN och ovriga internationella organisationer, har darfor blivit sanslost hoga. Ofta kravs det dessutom att man hyr pa en viss tid, minst tre ar eller med agarens mobler inkluderade, vilket inte funkar nar man har ett stort flyttlass pa vag over Atlanten. Jag skickade min container fran Kalifornien i slutet av november. Med undantag for de fyra resvaskor jag har pa mitt hotellrum, innehaller den precis ALLT jag ager och alla mobler jag kopt pa mig de senaste 10 aren.

 Nu vet ingen vart den dar container tagit vagen (!). Den borde ha anlant i Holland vid det har laget, men ingen har hort nagot. Jag far hoppas att den dyker upp, for efter alla de orakneliga timmar jag lagt ner pa att leta efter en lagenhet, vore det retfullt att behova moblera med bara fyra slitna resvaskor. Ja, om jag nu lyckas hitta en lagenhet , vill saga.

Processen av letande och alla de manniskor man moter, ar intressant nar man just anlant till sta’n. Det underlattar att schweizarna i Geneve talar en lattbegriplig franska och har full forstaelse for att man som utlanning ibland missar ett subjonctif i krangliga fraser. Om jag jamfor med nar jag bodde i Paris, tycks Geneve-borna vara mer oppna och intresserade av att hjalpa till, an parisarna. Alla ar sa hjalpsamma och…vanliga. Det sista ordet ska ni lasa med tva prickar over a:et, annars blir det fel. Jag har ju tyvarr inte tillgang till ett svenskt tangentbord – det ligger namligen i det forsvunna flyttlasset.

- Valkomstmiddag i Geneve

Jag minns nar jag flyttade fran Sverige till Los Angeles for fem ar sedan. Nar vi efter  tio timmars flygresa och en mellanlandning i Kopenhamn  antligen landade i Chicago, var jag lattad over att snart vara framme. Det var forst nar nar piloten berattade att det var nastan fem timmars flygresa kvar, som jag insag hur stort USA ar. 

Nar jag nu igar istallet flyttade fran Sverige till Schweiz var kanslan den omvanda.  Tank, bara 2.40 timmars resa.  I jamforelse med L.A. kan man da rent teoretiskt aka hem varje helg!  Dessutom har Easyjet nyligen  oppnat en billig direktlinje mellan Stockholm och Geneve, vilket bl.a. resulterat i att ovanligt manga svenskar firade nyarshelgen i skidorterna runt Geneve i ar. Bl.a. var nagra av mina vanner i  Verbier. En av dem, Johan Petre, kom in till Geneve direkt efter att jag hade landat igar kvall och vi gick for att ata en forsta middag i min nya hemstad. Till ”valkomstkommitten” sallade sig aven svenske Niklas och hans Barbara, som tillfalligtvis ocksa flyttat fran Kalifornien till Geneve. Vi fyra gick denna sena sondagskvall till en tom kinesrestaurang strax mittemot WTO-byggnaden (som ligger i samma del av staden som FN och flera andra internationella organisationer). 

Vi passade da ocksa pa att gratulera Johan, for att i fredags blivit utsedd av bade Expressen och Mix Megapol till ”Arets Festfixare 2008”. Val fortjant med tanke pa allt hart arbete han lagt ner och det breda natverk som byggts upp under flera ar.

- Grattis, Johan!   

- Farewell to L.A and 2008

 Nu ar aret slut och jag har, minst sagt, halkat efter i bloggandet. Under sensommaren 2008 avslutade jag min tjanst som konsul i Los Angeles och satte alla mina agodelar i ett magasin, i vantan pa besked om vart jag skulle flytta harnast. Det drog ut pa tiden, sa jag passade pa att resa runt i sydvastra USA och Mexico.  Jag anvande Newport Beach som min bas och korde ofta kuststrackan mellan Los Angeles och San Diego. Dar finns manga smultronstallen dar ni bor stanna till, om ni kommer till Kalifornien, t.ex Huntington Beach, Laguna Beach, Dana Point och La Jolla ar alla charmiga. Eller ta en bat over till Catalina Island, vars stad heter Avalon. Jag passade ocksa pa att boka billiga flygbiljetter med de lagprisbolag som finns i USA. For bara ett par hundra dollar per tur kunde jag ta mig till Florida, San Francisco, Portland och Puerto Vallarta i Mexico.

En helg i Honolulu pa Hawaii blev desto dyrare, men sa fick jag antligen se Pearl Harbor som jag lange varit nyfiken pa. Tack vare att jag fortfarande hade min bil kvar i Kalifornien kunde jag kora omkring i hela Orange County. Pa samma dag kunde man forst ga pa stranden i Newport Beach och senare pa eftermiddagen vara uppe i bergen vid Big Bear, dar liftarna i skidbackarna stod stilla i vantan pa sno och vinter.

I samband med en Europa-resa stannade jag ocksa till i Geneve och fick mojlighet att uppleva den vackra golfbanan i Evian. Blev naturligtvis inspirerad att borja spela golf, men andrade mig snabbt nar jag horde vad det kostade…

Nar nu 2008 ar slut, vill jag dela med mig av nagra bilder fran det vintervackra Stockholm, de platser jag besokte  i hostas och de vanner som tittat forbi. Jag ska snart rapportera mer fran det land jag flyttar till nu i helgen. Flyttlasset har nu skeppats och ar pa vag over Atlanten. Langtar efter att fa tillgang till mina klader och tillhorigheter igen. Det ar logistiskt jobbigt att leva i en kappsack i over ett halvar. Min forsta uppgift nar jag kommer ner blir att leta efter en lagenhet, vilket sags vara hopplost svart. Sa snart jag ar pa plats ska jag beratta mer…

Onskar er alla god fortsattning och Gott Nytt Ar!