- Meja release

Äntligen! Efter många års väntan har nu min goda vän Meja’s nya singel släppts.

Förutom den senaste singeln ”Regrets (I have none)”, måste jag erkänna att min personliga favorit är ”At the Rainbow’s End”. Anledningen till varför just den sången har etsat sig fast, är ett minne från våren ‘08 när Meja arbetade på den nya plattan hemma hos mig i Los Angeles. Vi hade bjudit hem folk från skiv- och musikindustrin en kväll. På eftermiddagen stod jag i köket för att diska glas och förbereda inför kvällen, medan Meja och ett par bandmedlemmar tränade på de nya låtarna i mitt vardagsrum. För att få varje låt perfekt körde de ”At the Rainbow’s end” om och om igen. …och det tog mig sedan 3 veckor att sluta nynna på melodin. Tala om att vissa låtar fastnar!

Här är en fin bild från den kvällen, tagen ute på min altan som vi båda hade försökt att dekorera med lite Urban Gypsy-stämning… Jag minns att jag skrev i bloggen om den där musikkvällen i maj ‘08, så om ni letar i blogglistan till höger hittar ni många fler bilder.

Grattis Meja till att plattan äntligen är ute!!

PS. Ni kan lyssna på smakprov från albumet ”Urban Gypsy” på http://www.myspace.com/mejaofficial och www.meja.net.

- Fodelsedag och utforskning av Geneve

Det ar manga svenskar som flyttar till Geneve just nu, p.g.a att Sverige den 1 juli tar over ordforandeskapet i EU.  Da ska vi vara ordforande i manga arbetsgrupper och leda EU-samrad pa alla nivaer. Darfor  behovs det tillfalliga forstarkningar i Geneve, dar manga internationella organisationer  t.ex. FN, WTO, UNHCR, ILO, WHO och nedrustningskonferenser har sina hogkvarter. Nasta vecka ska jag beratta lite mer om FN.

Vi som flyttar ner tillfalligt kanner for det mesta ingen i Geneve och ofta arbetar man aven pa kvallarna, sa det ar svart att skapa  ett privatliv eller hinna hitta vanner i den nya hemstaden.  Forra  lordagen var det min fodelsedag och jag bestamde mig darfor for att inte ga till kontoret eller sitta pa hotellrummet och arbeta, sa som jag gjort alla helger sedan jag flyttade hit.  Jag sokte pa internet for att lista ut om det finns nagot trendigt stalle dit man skulle kunna ga pa kvallen.  Det visade sig att det gamla Hilton, pa Quai Mont Blanc, har bytt agare, renoverats och heter nu Hotel Kempinski. Enligt kommentarer pa internet skulle det vara det mest populara samlingsstallet pa kvallarna i Geneve. Jag  sms:ade en annan nyinflyttad svensk kollega som av en slump haft sin fodelsedag dagen innan och hon foljde med dit pa kvallen.  Laget var onekligen perfekt, for pa hotellet finns en bar med terrass och utsikt over sjon. Det kommer sakert att vara underbart dar under sommarhalvaret. Visar ett par bilder sa att ni ser hur det ar inrett. Korridorerna var sa langa att de satt upp soffor, dar man kan satta sig och ta en liten paus. Sa manga schweizare traffade vi  forstas inte. Det verkade mest vara andra internationella tjansteman som var dar, for vi horde mer engelska och ryska, an franska. Det enda problemet med den fina baren var priserna. Det fick bli fodelsedagsfirande med isvatten, som tack och lov var helt gratis. Byn Evian – kand for vatten och golf – ligger ju bara ett par kilometer harifran, sa kranvattnet smakar lika gott som det dyra flaskvattnet.

Idag ar det Alla Hjartans dag och i Geneve syns manga par som ar ute och promenerar i solskenet . Onskar er alla en Joyeux St-Valentin, var ni an befinner er…

Maste ocksa passa pa att sarskilt gratulera en av mina underbara vaninnor, Meja, som fyllde 40 (!) i veckan. Trist att inte kunna vara hemma i Sverige och fira sina vanner pa de stora dagarna. Det far bli sms och internet istallet for fodelsedagstarta… Grattis, Meja!!  – Vi vantar med spanning pa den nya plattan.

- What happens in Vegas…

Kom just tillbaka från San Diego, där SACC:s Entrepreneurial Days pågår. Jag ska berätta mer vid senare tillfälle om E-days och det årliga Beyond Blond-projektet som vi har organiserat i fem års tid. Årets Beyond Blond började i fredags och jag har därför inte haft tid att blogga. Dessutom initierade jag i år en blogg för Beyond Blond och de flesta dagar bloggar jag och mina kollegor istället från jobbet. Här kan ni följa vad vi gör under den svenska livstilsmånaden Beyond Blond: http://beyond-blond.blogspot.com/

Idag ville jag istället dela med mig av en hemlighet som inte är relaterad till det vi gör på arbetet… Producenten och låtskrivaren Martin Landqvist, som jag skrev om nedan, ringde mig och Meja förra veckan för att tacka för musikfesten och frågade samtidigt om vi ville med till Las Vegas. Han skulle i hemlighet gifta sig med flickvännen Mia i Grand Canyon och hade redan ringt för att boka bil, hotell och en helikopter, för att ta dem från Vegas till Grand Canyon.  Så spännande!  

Efter öppningsceremonin till Beyond Blond  i fredagskväll tog jag därför nattplanet till Vegas och var med dem under lördagens festligheter. Inte ens familj och bästa vänner var förvarnade så det kom som en rejäl överraskning när de senare samma kväll berättade nyheten per telefon för föräldrarna och inför alla vänner på facebook.

Eftersom jag därefter flög direkt till San Diego lyckades jag vara i tre olika städer och delta i tre helt olika evenemang under helgen. Tala om att det krävdes lite planering för att packa den lilla carry-on väskan, för bröllopsutstyrseln från Las Vegas passade varken på öppningsceremonin av Beyond Blond eller på affärskonferensen i San Diego – och vice versa.  Jag ska ladda upp några bilder senare. Med tanke på den improvisation som krävdes för bröllopet, får de få bilder vi har i digitalkamerorna tjäna som ”bröllopsfoton”…

- Meja och NÅID i L.A.

Söndag eftermiddag och ni i Sverige har just bytt till sommartid, så fr.o.m idag har vi återigen 9 timmars tidsskillnad mellan L.A. och Sverige.

 

Jag blev just klar med städningen efter det nätverksevenemang för musikbranschen som Meja och jag anordnade hemma hos mig i fredagskväll. In i det sista höll vi på med förberedelserna. Vi var tvungna att ändra upplägg och handla hem mer allteftersom antalet bekräftade gäster växte. Det var ursprungligen tänkt att vara en informell after-work för den inre kretsen av musiker och branschfolk som hjälpt  Meja i arbetet med det nya albumet ”Urban Gypsy” som just nu spelas in här i Los Angeles. Vi ville passa på att matcha den kretsen med andra svenska musiker som arbetar i stan. Ryktet spred sig i branschen och alla ville plötligt komma, så ca 120 gäster som på olika sätt har med musikindustrin att göra, tittade in under kvällens lopp, varav flera välkända namn bl.a. Jonas Åkerlund, låtskrivaren Jeff Barry, Tom Deluca, managern Bill Siddons, svenske rockaren Jamie Meyer, Billboards Fred Bronson, generalkonsul Nina Ersman, m fl.

 

Tack och lov var vädret fint så att vi kunde vara utomhus och stämningen kändes ungefär som en svensk valborgsmässoafton. Meja framförde några låtar, både gamla och nya, i akustisk version tillsammans med producenten och låtskrivaren Martin Landquist, Johan Carlsson, Rickard Göransson och den amerikanske låtskrivaren Jed Leiber. Johan och Rickard är två av killarna i CarolinaLiars, dvs. Max Martins nya band.

Det har varit en intensiv vecka för svensk musik i Los Angeles. Martin Landquist gjorde tidigare i veckan ett releaseparty på nattklubben Goa, för sitt eget projekt NÅID:s CD ”Varanasi”  (producerad tillsammans med Enzo Buono) Om det är någon som inte redan känner till NÅID:s härliga sound kan ni lyssna på www.myspace.com/naidmusic

- När du får oväntat besök

Det har varit en stressig månad på kontoret  med många sena kvällar så jag har inte hunnit med att blogga och berätta för er om vardagslivet här i L.A. Det verkar som att många svenskar kommer hit i påsktider; de svenska besöken har avlöst varandra de senaste veckorna. För ett år sedan föreslog jag på skoj till mina två väninnor journalisten Alexandra Pascalidou och sångerskan Meja att de skulle planera att komma till L.A. för en återträff. Idén rann sedan ut i sanden, men nu kom plötsligt båda två hit samtidigt av en ren slump. Alexandra, som är höggravid, reste med två grekisk-svenska väninnor. (Du kan läsa i Alexandras blogg om resan till L.A. och Las Vegas.)  

 Trots graviditeten orkade Alexandra följa med oss ut varje kväll. Under hennes sista kväll i L.A. lyckades vi få ihop en intressant grupp svenskar som alla var i sta’n under påskhelgen. Vi träffades på Chateau Marmont, ett välkänt ställe i L.A, där vi tack vare Sofia Engs goda kontakter med serveringspersonalen fått ett bord mitt bland Hollywood-societeten. Det råder fotograferingsförbud där inne, så vi har bara ett par suddiga smygfotografier som minne av kvällen. Det som började som fyra väninnors tjejmiddag (Sofia, Alexandra, Meja och jag själv) växte allteftersom kvällen gick till ett större och större gäng av tillresta svenskar. Vi fyra fick sällskap av bl.a. Filip Hammar (som spelat in en TV-serie i LA), Jenny Karlsson, stylisten Angelina Jolin med maken Stefan och t.o.m. Stinson som arbetar på restaurangen sällade sig till vår grupp.

Vid bordet bredvid firade Eva Longoria, Cameron Diaz och andra en väninnas födelsedag och vid de andra borden syntes diverse märkliga (läs: plastikopererade och konstigt klädda) stamgäster. De måste förstås ha tyckt att vi var ännu märkligare, då det bara kom fler och fler till vårt bord som alla talade det där konstiga språket som de inte riktigt kunde placera. Till sist vågade en av gästerna fråga mig:

 ”-Sorry, but is that Icelandic you guys are talking over there…?”