- I händelsernas centrum

  

Det blev en mycket märkligt lördagseftermiddag för min del. För ett par timmar sedan gick jag hemma och städade, när jag bestämde mig för att gå ner och ta en snabbfika på Starbucks, här inne i centrala Genève. En kvart senare satt jag således där i mina städkläder och njöt i lugn och ro av en decaf Vanilla Latte och en kaloririk Cheesecake. Solen lyste så härligt genom fönstret och jag såg en klunga människor som format ett demontrationståg med banderoller och musik. Manifestationståget skulle passera utanför fönstret, så jag tog fram min kamera. Jag såg att några i tåget bar masker och hade dragit mössor över sina huvuden för att dölja ansiktena, men jag hann inte reagera på att jag därmed borde ha flyttat mig bort från fönstret…

Således var jag helt oförberedd när en högljudd krasch dånade genom hela lokalen och de stora fönsterna splittrades så att glasskärvorna yrde. Paniken spred sig snabbt och många, som trodde att de kastat in en handgranat, försökte i panik ta sig ut. Några blev lindrigt skadade av glasskärvorna, men stenarna träffade tack och lov ingen. Det fanns många barn i lokalen och vi drog snabbt in dem på toaletterna för att de skulle vara skyddade om det kom fler stenar genom de nu öppna fönsterna.

Anledningen till varför demonstranter flugit hit från hela världen, är ett handelsministermöte som börjar i Genève på måndag. För svensk del kommer handelsminister Ewa Björling hit med en stor delegation.

De som i eftermiddags vandaliserade bilar, kommersiella affärer och hotell inne i centrala Genève, gjorde det för att visa missnöje med handel och globalisering. Naturligtvis har alla rätt att verbalt uttrycka sina åsikter och samlas för att gå i ett demonstrationståg, men när det urartar till vandalisering av privatpersoners bilar, affärer och när de t.o.m. skadar oskyldiga människor, då har det gått för långt! Polisen visste att det fanns risk för vandalisering i samband med demonstrationen, men de verkade ha placerat sig på fel ställen i stan, där det inte passerade några demonstranter. På vägen hem talade jag med en man som förkrossad stod bredvid sin vandaliserade bil  och försökte få kontakt med sitt försäkringsbolag en lördagseftermiddag.

Eftersom jag blev vittne, kom flera journalister fram till mig för att få en intervju medan jag fortfarande satt där bredvid de krossade fönsterna. Så om ni ser mig ikväll i nyhetssändningarna på de schweiziska kanalerna, då vet ni nu varför jag är i TV med mina städkläder på mig….

     

- Generalkonsulatet stängs – igen.

 

 

 

 

 

Det har varit en sorglig helg. Även om jag numera representerar Sverige i FN  i Genève, ligger mig naturligtvis min förra arbetsplats i Los Angeles varmt om hjärtat. Jag arbetade i fem år som konsul på generalkonsulatet i Los Angeles och lämnade L.A. för ungefär ett år sedan. Det var väldigt mycket jobb under de fem åren. Kalifornien, som är världens sjätte största ekonomi, är en viktig marknad för Sverige, särskilt för den svenska filmindustrin, musikbranschen, bioteknik- och miljöteknikindustrin.  Varje vecka anordnades olika evenemang för att främja svensk industri och öppna dörrar till nya samarbeten och utökad handel.

Generalkonsulatet stängdes för många år sedan, men man insåg då snart att det gav Sverige mycket mer än det kostade att finnas representerat i USAs näst största stad, så regeringen återuppöppnade generalkonsulatet 1998. För att hålla kostnaderna nere gjorde man ett experiment att upprätta en myndighet med minimal budget. Det fanns alltså inte pengar till att anställa receptionist, chaufför eller assistenter till de två utsända handläggarna. Men bara alla konsulära ärenden för västra USA, som generalkonsulatet ansvarade för, gjorde snart att man var tvungen att ta in lite mer personal för att mäkta med efterfrågan.

Kanske var det därför som den nuvarande regeringen i år tog beslut att stänga generalkonsulatet igen? Det sägs ha varit en budgetfråga, trots att generalkonsulatet kostar betydligt mindre i drift än flera andra ambassader och representationer som Sverige har i världen. Tanken är nu att Ambassaden i Washington ska hantera passansökningar, främja svensk kultur och svenskt näringsliv även på västkusten. Vi får hoppas att det fungerar, så att inte Sverige tappar konkurrenskraft i jämförelse med de andra 88 länder som har råd att hålla sig med ett konsulat i Los Angeles.

I fredags var generalkonsulatets sista dag. Jag sänder en tanke till de forna kollegorna som därmed förlorar sina jobb trots att de har gjort ett fantastiskt arbete under många år, genom att föredömligt ha representerat Sverige och hjälpt svenskar i västra USA. Önskar er lycka till!

- Heute sind wir alle Berliner.

Ingen kan väl ha missat att det idag är 20 år sedan Berlinmurens fall? Festligheterna pågår just i ett regnigt Berlin. Efter att ha lyssnat på tal av världens alla ledare, började jag undra om deras talskrivare har haft kontakt med varandra inför kvällen för att stämma av att ledarna inte av misstag säger samma saker. Ni kanske också märkte att den ryske talskrivaren hade valt en lite annorlunda stil än de övriga?  Berlusconi kunde, trots det kyliga regnet, inte hålla sig vaken under det ryska talet.

Här i Schweiz visas  jubiléumsceremonin just nu i direktsändning på nästan alla kanalerna samtidigt.  Det känns som att jag är på jobbet. Där hör man också långa, på förhand skrivna, tal av internationella representanter på olika språk. Där har man en hörsnäcka med simultantolkning till FN:s fem officiella språk. Man byter språk genom att byta kanal och det var samma sak på min TV ikväll!  De ryska, tyska, franska, och italienska TV-stationerna visade alla samma direktsändning men med simultantolkning till respektive språk, så när jag tryckte på fjärrkontrollen ändrades bara språket.  

Nu har jag alltså hört Hillary Clinton under ett paraply och Barack Obama per video talandes på tyska, franska och italienska. De är båda duktiga retoriker och vana vid att hålla tal, men när man inte längre hörde talen på engelska blev de väldigt innehållslösa. Hmm..kanske något man bör tänka på nästa gång man skriver ett tal som sedan ska översättas…

- Meja release

Äntligen! Efter många års väntan har nu min goda vän Meja’s nya singel släppts.

Förutom den senaste singeln ”Regrets (I have none)”, måste jag erkänna att min personliga favorit är ”At the Rainbow’s End”. Anledningen till varför just den sången har etsat sig fast, är ett minne från våren ‘08 när Meja arbetade på den nya plattan hemma hos mig i Los Angeles. Vi hade bjudit hem folk från skiv- och musikindustrin en kväll. På eftermiddagen stod jag i köket för att diska glas och förbereda inför kvällen, medan Meja och ett par bandmedlemmar tränade på de nya låtarna i mitt vardagsrum. För att få varje låt perfekt körde de ”At the Rainbow’s end” om och om igen. …och det tog mig sedan 3 veckor att sluta nynna på melodin. Tala om att vissa låtar fastnar!

Här är en fin bild från den kvällen, tagen ute på min altan som vi båda hade försökt att dekorera med lite Urban Gypsy-stämning… Jag minns att jag skrev i bloggen om den där musikkvällen i maj ‘08, så om ni letar i blogglistan till höger hittar ni många fler bilder.

Grattis Meja till att plattan äntligen är ute!!

PS. Ni kan lyssna på smakprov från albumet ”Urban Gypsy” på http://www.myspace.com/mejaofficial och www.meja.net.

- Buon Ferragosto!

När man bor hemma i Sverige hör man inte så mycket om andra länders nationaldagar, men de märks desto mer för diplomater som bor utomlands. Det är vanligt att ambassadörer bjuder in sina diplomatiska kollegor och landets därvarande medborgare ( s.k. ”kolonin”) till nationaldagsmottagningar.

Juli var en intensiv månad  med USA:s nationaldag den 4 juli, följt av Frankrikes den 14 juli. Även Belgien och flera andra bjöd in till nationaldagsevenemang under månaden. Igår var det dags för Italien, så dagen till ära lagade jag en italiensk pastarätt, som en italiensk god vän lärt mig att göra. För att lyckönska varann på nationaldagen i Italien säger man vanligtvis… 

- ”Buon Ferragosto!”

- Vackert val

  

På tal om Europaparlamentet nedan… Även svenskar utomlands kunde naturligtvis rösta, antingen genom att poströsta eller genom att gå till en svensk ambassad, generalkonsulat eller honorärkonsulat. Jag har hunnit se en hel del sådana provisoriskt uppbyggda ”vallokaler” under de år jag arbetat inom utrikesförvaltningen.  

Men den jag gick till i år, honorärkonsulatet i Genève, slår dem alla i termer av vackert valbås! Inga fula skynken här inte.  En hypermodern byggnad med glasentré och vid röstningen fick man gå in i ett litet avskilt rum med designade möbler och magnifik utsikt över stan.  Det var nästan svårt att koncentrera sig på själva röstningen, så vacker var utsikten där uppifrån.. 

- Svenska pirater

När man bor utomlands hamnar man ofta i situationer där man ska försöka förklara ett svenskt fenomen för icke-svenskar som inte känner till bakgrunden. Ibland blir det nästintill komiskt.

 Över lunchen i går satt jag och pratade med min italienska kollega och samtalet kom osökt in på valet till Europaparlamentet. När jag berättade om framgångarna för Piratpartiet, blev han osäker om jag skämtade eller inte.

”- Pirates in Sweden!? Are you kidding with me again? We in the U.N. care about what is going on in the world and now we apparently have this new tendency of pirates in Somalia and Sweden!”  kommenterade han på sin italienskt klingande engelska.

- Kyrkor och TV-folk i Los Angeles

   

Under veckan i Kalifornien körde vi genom ett tiotal småstäder längs med kusten i Orange County, från L.A. ner till San Diego. Vi hann bl.a. stanna till i Hermosa Beach, Redondo Beach, Newport Beach och Laguna Beach, ställen som för mig blivit välkända efter tiden då jag bodde där förra året. Om ni tänkt er en biltur från LA, kan jag rekommendera att stanna till vid en liten kyrka som ligger i en skogslund i Palos Verdes, utanför Long Beach. Det heter Wayfarer’s Chapel. Det som gör platsen så magisk och romantisk är den underbara utsikten över havet, rosenträdgården och det faktum att kapellet byggts i glas, så inne i kyrkan känns det som att man står utomhus, mitt bland träden. Det är Lloyd Wright (son till Frank Lloyd Wright) som har designat kyrkan. Glaset är så diskret att man knappt ser byggnaden som är inbäddad i skogslunden. Om ni tittar noga på den första bilden ovan, ser ni att det inte bara är trädstammar, utan även träpelare som håller upp glasväggarna. Det är en s.k. Swedenborgian Church, uppkallad efter en svensk.

Om några av er nu funderar på att gifta er där, kan jag tipsa om att jag såg en skylt att det kostar $1800 ($2300 på fre-söndagar) att låna kapellet 2 timmar, men då ingår också präst, inspelad musik och stearinljus.  :-)

Min sista kväll i LA åt jag middag med tre svenska väninnor som alla arbetar i TV-branschen i Los Angeles. Vi gick in en sväng på SkyBar innan vi åkte hem och sprang då på Hans Fahlén, även han i TV-branschen, som var i L.A för att spela in ett avsnitt av ”Spårlöst”. Fin avslutningskväll på resan. Nu bär det av hemåt till Genève igen!

- San Diego Wine & Culinary Center

   

Idag bloggar jag fran San Diego. Sitter pa San Diego Wine & Culinary Center (SDWCC) dar personalen just haller pa att forbereda kvallens aktiviteter. SDWCC  startades for nagra ar sedan av ett par killar, varav en svensk, och har specialiserat sig pa vin fran Kalifornien och forstklassig matlagning, inklusive matlagningskurser, vinprovningar och evenemang.  Som ni alla vet, ar ekonomin i recession i USA for narvarande och manga drar sig for att lagga pengar pa restaurangbesok och foretagsevent. Jag hoppas verkligen att SDWCC ska klara sig helskinnat ur krisen, for det har stallet ar verkligen en liten parla!

Las mer pa: www.sdwineculinary.com

- Pask i Los Angeles

    

Tack vare tva veckors semester kunde jag aka tillbaka till Kalifornien over paskhelgen. Tog en flight fran Geneve till Los Angeles, med direktflyg fran Frankfurt.  Verkligen roligt att komma tillbaka till L.A. efter fyra manader och fa en chans att aterigen traffa mina vaninnor (Alia Serban, Pia Bergkvist, Gaby Aratow och Sofia Eng). Bodde pa ett par billiga, men likval trendiga, hotell som jag kan rekommendera. Hotel Angeleno ar en valkand byggnad i form av en skruv som ligger precis nedanfor Getty Museum. Utsikten fran restaurangen hogst upp ar magnifik. Genom Expedia.com kan man dar ibland hitta rum for $95/natt, men man maste da rakna med att eventuellt behova sta ut med ett rum som vetter at motorvagen (San Diego Freeway 405) och att oronpropparna som man darmed behover kostar $4 per par.. 

Det andra fina hotellet som jag hittade billigt pa Expedia var det fyrstjarniga Chamberlain, som ligger i West Hollywood. Darifran kan man ga bade till Sunset Boulevard , Santa Monica Boulevard och La Cienega, d.v.s. man har gangavstand till manga bra restauranger, barer och cafeer dar man kan sitta och titta pa folk.  Om ni ska aka till Los Angeles maste jag aterigen paminna om att man behover hyra bil, for staden med omnejd ar till ytan lika stort som Belgien och det ar svart att ta sig fram med buss och annan kollektivtrafik.

Happy Easter!