- …and the Oscar goes to Per!

Det var en regnig Oscarskväll och värden Jon Stewart hade onekligen en poäng i sin inledande kommentar om de tunga, dystra filmer som alla talar om:  ”-Does this town need a Hug?”

 Stämningen var likväl i topp i Hollywood’s Kodak Theater under prisutdelningen, där ovanligt många européer fick äntra scenen. Britterna utmärkte sig, både bland skådespelare och i andra kategorier. Irland drog vinstlott inte bara för bästa sång, utan även eftersom Daniel Day-Lewis, vinnaren i kategorin bästa manliga skådespelare. är både britt och irländare. Colin Farrells irländska märktes också tydligt (ni missade väl inte bilden där jag står bredvid Colin i inlägget nedan om Sundance?) …och nog var det imponerande att Marion Cotillard, fransyskan i den sjöjungfruiska Jean-Paul Gaultier kreationen, vann i kategorin Bästa kvinnliga skådespelerska för sin roll som Edith Piaf i La Vie en Rose? I förra inlägget berättade jag hur nervös min österrikiske kollega var, så en liten gratulation är på sin plats för att de kammade hem vinsten i kategorin Best Foreign Language film.

 Men visst blev det också en del svenska inslag! Ingrid Bergman skymtades som hastigast i återblicksbilderna, ett par sekunder av Ingmar Bergmans verk framkallade stora applåder i segmentet In Memoriam och i slutet av ceremonin fick vi även äntligen en svensk Oscar!….tja, eller rättare sagt; en svensk fick en Oscar. Per Hallberg, som bor och arbetar här i L.A., delade priset med Karen Baker för ljudredigeringen av The Bourne Ultimatum. Det var den andra Oscarsstatyetten för Per som vann redan 1996 för ljudeffekts-redigeringen av Braveheart. Även 1998 var han nominerad men vann inte i sin kategori den gången. Vi är stolta över att ha så duktiga svenskar inom postproduktion och särskilt till Per säger vi …

Grattis!!

 PS. Jan Göransson, som är pressansvarig på Filminstitutet gjorde en intervju med Per Hallberg efter vinsten. Läs den på http://www.filmnyheterna.se.

- Sverige deltar i Sundance filmfestival

Den mest kända och kändistäta filmfestivalen i USA har just avslutats; Robert Redfords Sundance, som hålls varje år i januari i en skidort, Park City, utanför Salt Lake City i Utah. Det är svårt att få en film uttagen där, men för svensk del kom Jens Jonssons film Pingpong-kungen i år med som tävlandes i kategorin World Cinema Competition. Jens, som hittills varit mest känd för sina kortfilmer lyckades väl i sin långfilmsdebut och vann i kategorin – grattis! Vi anordnade i samarbete med Svenska Filminstitutet och BOB Film en svensk mottagning i Sundance för att marknadsföra det svenska bidraget. Även Jens själv och hans medarbetare Hans Gunnarsson närvarade. En annan svensk, Johan Renck (i Sverige även känd som Stakka Bo) fanns också med på ett hörn i Sundance eftersom han varit med i produktionen av en amerikansk film, Downloading Nancy. Johans film blev emellertid inte lika väl mottagen av den kritiska filmfestivalspubliken.

Sundance är känd i filmindustrikretsar för att vara en mötesplats där det nätverkas och där de tillresta från Los Angeles, New York och andra delar av världen får tillfälle att träffas under relativt avspända former. Filmpremiärerna avslutas ofta med en mottagning eller fest med skådespelarna. Även andra, t.ex. Paris Hilton, Sarah Jessica Parker och Snoop Dogg, anordnade i år stora påkostade fester i hopp om att attrahera de mest inflytelserika i branschen. 50 cent spelade en kväll och köerna ringlade längs med den lilla huvudgatan i Park City.

 Själv sprang jag bara på en amerikansk kändis, Colin Farrell, på efterfesten till hans nya film ”In Bruges”. Nu var det förstås inte Colin, utan de andra nya kontakterna som gjordes i minglet som var viktiga för vår del. Återstår att se om de kan leda till några kommande investeringar och samarbetsprojekt med svenska filmmakare. Det finns tusentals duktiga skådepelare och regissörer i Hollywood, så man kan förstå att det inte faller sig naturligt för dem att i första hand anlita personal som bor på andra sidan jordklotet… En svensk skådespelare ringde mig för en månad sedan från Stockholm och berättade att hon hade fått erbjudande om att provspela (s.k. audition) för en amerikansk film, men det blev inte av eftersom deras första fråga var: ”- So, can you come in tomorrow morning?”