Grattis, Mr Deputy Secretary General!

Idag den 2 mars tillkännagavs det att min tidigare chef och kollega, Jan Eliasson, utnämns till Deputy Secretary General i FN. Jan har arbetat länge på UD och bl.a varit kabinettsekreterare, svensk ambassadör i Washington och Utrikesminister.

Stort grattis, Jan! Vi svenskar som arbetar inom FN-organisationerna är stolta idag!

Läs mer här : www.un.org

- Sverige granskades i FN

Det blev förvånansvärt lite uppmärksamhet i svensk media när MR-situationen i Sverige  granskades av FN för någon vecka sedan. Det var inom den s.k. UPR-mekanismen (Universal Periodic Review), som jag skrivit om tidigare i bloggen. Den som var utsedd att leda den svenska delegationen var kabinettsekreteraren Frank Belfrage. Hade jag inte varit mammaledig för tillfället skulle jag gärna ha åkt ner till  Genève för att vara med under granskningen. Det var ju UPR-granskningarna jag arbetade med hela förra året.  

Så, hur gick det?  Tja, jag såg bara en liten notis i DN förra veckan, där de berättade att Sverige blivit kritiserat för bristande jämställdhet och att vi inte ger tillräckligt skydd åt minoriteter. 

Jag tittade nu igenom arbetsgruppens slutrapport och såg att Sverige fått totalt 149 rekommendationer av de andra FN-länderna, varav vi gett stöd åt 88 och avvisat 12. De återstående 49 rekommendationerna ska regeringen ge svar på senare i sommar.

Om du är intresserad av att läsa hela listan, finns rapporten här:

http://lib.ohchr.org/HRBodies/UPR/Documents/Session8/SE/A_HRC_WG.6_8_L.10_Sweden.pdf

- På spåret

     

Nu har startskottet för ordförandeskapet gått! Det kommer att bli otroligt hektiskt under de kommande sex månaderna så den enda chansen att våga planera ett par veckors semester är att ta den nu, innan de flesta EU- och FN-processerna hinner dra igång på allvar. Passade därför på att åka en snabbtur till Sverige för att hälsa på familj och vänner.

Resan har gått från Geneve-(flyg) Kopenhamn (tåg, färja)- Helsingborg (tåg)- Hässleholm och just nu sitter jag på ett X2000-tåg på väg upp till Stockholm. En sån tur att vi numera har väskor med hjul på, för annars hade det blivit flera kilometers bärande… Ett så underbart landskap man passerar! Sommarsverige ter sig verkligen vackert för oss besökande utlandssvenskar.

Visar några bilder från tåget för er ”På spåret”-fantaster som vill försöka gissa exakt vilken stad vi just passerar…

- Ytterligare en UPR-runda

Även om det här är en privat blogg tänkte jag nämna något om vad som händer på jobbet just nu. Ni kanske minns att jag i februari skrev om den s.k  UPR-processen, där FN:s alla 192 medlemstater ska granskas på hur de uppfyller sina åtaganden inom området mänskliga rättigheter?

Nu var det dags igen! Ytterligare 16 länder granskades under de två gångna veckorna. Jag satt alltså bokstavligen i den svenska ”bänken” från morgon till kväll i två veckors tid. Länderna som granskades den här gången var Centralafrikanska Republiken, Monaco, Belize, Tchad, Congo-Brazzaville, Malta, Nya Zeeland, Afganistan, Chile, Vietnam, Uruguay, Jemen, Vanuatu, Forna Jugoslaviska Republiken Makedonien, Komorerna och Slovakien. Om ni vill läsa vad Sverige hade att säga under granskningen kan ni hitta alla våra tal på den här sidan:   http://www.swedenabroad.com/Page____84248.aspx

Det finns också en webbcast där man kan se dem som talar, men själv har jag tydligen inte rätt program installerat på min hemdator, så jag har inte sett det själv, men det är många som följer de här FN-sändningarna: http://www.un.org/webcast/unhrc/index.asp

- Meja och NÅID i L.A.

Söndag eftermiddag och ni i Sverige har just bytt till sommartid, så fr.o.m idag har vi återigen 9 timmars tidsskillnad mellan L.A. och Sverige.

 

Jag blev just klar med städningen efter det nätverksevenemang för musikbranschen som Meja och jag anordnade hemma hos mig i fredagskväll. In i det sista höll vi på med förberedelserna. Vi var tvungna att ändra upplägg och handla hem mer allteftersom antalet bekräftade gäster växte. Det var ursprungligen tänkt att vara en informell after-work för den inre kretsen av musiker och branschfolk som hjälpt  Meja i arbetet med det nya albumet ”Urban Gypsy” som just nu spelas in här i Los Angeles. Vi ville passa på att matcha den kretsen med andra svenska musiker som arbetar i stan. Ryktet spred sig i branschen och alla ville plötligt komma, så ca 120 gäster som på olika sätt har med musikindustrin att göra, tittade in under kvällens lopp, varav flera välkända namn bl.a. Jonas Åkerlund, låtskrivaren Jeff Barry, Tom Deluca, managern Bill Siddons, svenske rockaren Jamie Meyer, Billboards Fred Bronson, generalkonsul Nina Ersman, m fl.

 

Tack och lov var vädret fint så att vi kunde vara utomhus och stämningen kändes ungefär som en svensk valborgsmässoafton. Meja framförde några låtar, både gamla och nya, i akustisk version tillsammans med producenten och låtskrivaren Martin Landquist, Johan Carlsson, Rickard Göransson och den amerikanske låtskrivaren Jed Leiber. Johan och Rickard är två av killarna i CarolinaLiars, dvs. Max Martins nya band.

Det har varit en intensiv vecka för svensk musik i Los Angeles. Martin Landquist gjorde tidigare i veckan ett releaseparty på nattklubben Goa, för sitt eget projekt NÅID:s CD ”Varanasi”  (producerad tillsammans med Enzo Buono) Om det är någon som inte redan känner till NÅID:s härliga sound kan ni lyssna på www.myspace.com/naidmusic

- …and the Oscar goes to Per!

Det var en regnig Oscarskväll och värden Jon Stewart hade onekligen en poäng i sin inledande kommentar om de tunga, dystra filmer som alla talar om:  ”-Does this town need a Hug?”

 Stämningen var likväl i topp i Hollywood’s Kodak Theater under prisutdelningen, där ovanligt många européer fick äntra scenen. Britterna utmärkte sig, både bland skådespelare och i andra kategorier. Irland drog vinstlott inte bara för bästa sång, utan även eftersom Daniel Day-Lewis, vinnaren i kategorin bästa manliga skådespelare. är både britt och irländare. Colin Farrells irländska märktes också tydligt (ni missade väl inte bilden där jag står bredvid Colin i inlägget nedan om Sundance?) …och nog var det imponerande att Marion Cotillard, fransyskan i den sjöjungfruiska Jean-Paul Gaultier kreationen, vann i kategorin Bästa kvinnliga skådespelerska för sin roll som Edith Piaf i La Vie en Rose? I förra inlägget berättade jag hur nervös min österrikiske kollega var, så en liten gratulation är på sin plats för att de kammade hem vinsten i kategorin Best Foreign Language film.

 Men visst blev det också en del svenska inslag! Ingrid Bergman skymtades som hastigast i återblicksbilderna, ett par sekunder av Ingmar Bergmans verk framkallade stora applåder i segmentet In Memoriam och i slutet av ceremonin fick vi även äntligen en svensk Oscar!….tja, eller rättare sagt; en svensk fick en Oscar. Per Hallberg, som bor och arbetar här i L.A., delade priset med Karen Baker för ljudredigeringen av The Bourne Ultimatum. Det var den andra Oscarsstatyetten för Per som vann redan 1996 för ljudeffekts-redigeringen av Braveheart. Även 1998 var han nominerad men vann inte i sin kategori den gången. Vi är stolta över att ha så duktiga svenskar inom postproduktion och särskilt till Per säger vi …

Grattis!!

 PS. Jan Göransson, som är pressansvarig på Filminstitutet gjorde en intervju med Per Hallberg efter vinsten. Läs den på http://www.filmnyheterna.se.

- Sverige deltar i Sundance filmfestival

Den mest kända och kändistäta filmfestivalen i USA har just avslutats; Robert Redfords Sundance, som hålls varje år i januari i en skidort, Park City, utanför Salt Lake City i Utah. Det är svårt att få en film uttagen där, men för svensk del kom Jens Jonssons film Pingpong-kungen i år med som tävlandes i kategorin World Cinema Competition. Jens, som hittills varit mest känd för sina kortfilmer lyckades väl i sin långfilmsdebut och vann i kategorin – grattis! Vi anordnade i samarbete med Svenska Filminstitutet och BOB Film en svensk mottagning i Sundance för att marknadsföra det svenska bidraget. Även Jens själv och hans medarbetare Hans Gunnarsson närvarade. En annan svensk, Johan Renck (i Sverige även känd som Stakka Bo) fanns också med på ett hörn i Sundance eftersom han varit med i produktionen av en amerikansk film, Downloading Nancy. Johans film blev emellertid inte lika väl mottagen av den kritiska filmfestivalspubliken.

Sundance är känd i filmindustrikretsar för att vara en mötesplats där det nätverkas och där de tillresta från Los Angeles, New York och andra delar av världen får tillfälle att träffas under relativt avspända former. Filmpremiärerna avslutas ofta med en mottagning eller fest med skådespelarna. Även andra, t.ex. Paris Hilton, Sarah Jessica Parker och Snoop Dogg, anordnade i år stora påkostade fester i hopp om att attrahera de mest inflytelserika i branschen. 50 cent spelade en kväll och köerna ringlade längs med den lilla huvudgatan i Park City.

 Själv sprang jag bara på en amerikansk kändis, Colin Farrell, på efterfesten till hans nya film ”In Bruges”. Nu var det förstås inte Colin, utan de andra nya kontakterna som gjordes i minglet som var viktiga för vår del. Återstår att se om de kan leda till några kommande investeringar och samarbetsprojekt med svenska filmmakare. Det finns tusentals duktiga skådepelare och regissörer i Hollywood, så man kan förstå att det inte faller sig naturligt för dem att i första hand anlita personal som bor på andra sidan jordklotet… En svensk skådespelare ringde mig för en månad sedan från Stockholm och berättade att hon hade fått erbjudande om att provspela (s.k. audition) för en amerikansk film, men det blev inte av eftersom deras första fråga var: ”- So, can you come in tomorrow morning?” 

- Eliason Award

I lördags arrangerade svensk-amerikanska handelskammaren  i Los Angeles (SACC-GLA) en stor galamiddag för att hylla årets mottagare av Eliason-priset; Tomas Jegéus, vice-president på Fox International. Tomas familj hade rest från Sverige till Los Angeles för att delta vid utdelningen. Priset utdelas årligen till en person som aktivt bidragit till att stärka relationen mellan USA och Sverige och i Tomas fall var det ingen tvekan om saken, då han bidragit till att flera svenska filmproduktioner fått finansiering av Fox och att företaget i allt större utsträckning börjat intressera sig för att arbeta med Sverige och svenskar. Priset överlämnades av den svenska generalkonsuln i Los Angeles, Nina Ersman. Detta följdes av ett personligt och proffsigt tacktal av pristagaren, som väckte allas beundran.  

För maten svarade Conny Anderson, som är en de främsta svenska kockarna i Los Angeles, tidigare chefskock på bl.a. Four Seasons och där utdelningsceremonin hölls på Beverly Wilshire Hotel (dvs. hotellet där Pretty Woman spelades in, på hörnet till Rodeo Drive.) Runar Sögaard var kvällens konferencier. Han uppmanade alla att lägga bud i den s.k. silent auction som samtidigt pågick. Silent auction är ett vanligt förekommande fenomen i USA och det bidrar till att finansiera olika sorters verksamhet, i det här fallet handelskammarens.

De senaste årens Eliason-pristagare har varit Kent Berg och Maud Adams. 

Grattis, Tomas, till utmärkelsen!

- Veckans besök

Den här veckan har vi haft två delegationer på besök från Sverige.  Försvarsberedningen, under ledning av Göran Lennmarker, mellanlandade i Los Angeles på sin väg från Asien till Washington. Vi passade på att ge dem ett program i syfte att delge den syn man har i västra USA på  försvars- och säkerhetsfrågor. Vi började med en förmiddag på tankesmedjan RAND, där experter och forskare talade om Asien, Ryssland och länken mellan USA och Europa. Därefter hade vi bett FBI och en representant från Sheriffen komma upp till våra kontorslokaler, trots att det där f.n. snarare ser ut som en byggarbetsplats. Sheriffens representant tycktes inte vara avskräckt av röran. Han berättade om krisberedskap och hur man tacklar hotet från naturkatastrofer, såsom jordbävningar och bränder. FBI-agenten beskrev vad man gör för att komma till bukt med organiserad brottslighet och en direktör från hamnen talade därefter om säkerhetsaspekter i Los Angeles hamn, som är en av världens största.

I slutet av veckan kom ett par personer från Svenska Institutet (Si) på besök för att diskutera kommande samarbete och projekt nästa år i Los Angeles. I torsdags stod vi gemensamt värdar för en mottagning i samband med filmfestivalen AFI, där Ingmar Bergmans film Skammen visades. Max von Sydow, som var med i filmen i yngre upplaga, fanns på plats på biografen. På fredagskvällen avslutade vi Si:s besök med att göra en liten mottagning hemma hos mig för de personer som besökarna inte haft tid att träffa i annan form under de två dagarna.

- Washington och Paris

   Det har varit en intensiv vecka med mycket resande. Vi var kallade till Washington DC för ett arbetsmöte för alla som arbetar med att marknadföra Sverige i USA, Kanada och Mexiko. Om ni har möjlighet att åka till Washington får ni inte missa ett titt på det nya House of Sweden. Bl.a den svenska ambassaden ligger däri och byggnaden har stora utrymmen för utställningar och olika evenemang.

  Efter arbetsveckan i Washington åkte jag privat över helgen till Paris. Jag bodde där tidigare och det känns fortfarande som hemma, men vissa saker har verkligen förändrats de senaste åren. Jag förvånades över att rugby blivit så stort. Den helgen hölls matchen mellan Frankrike och England och hela Paris stod i hög förväntan. Jag kunde med nöd och näppe hitta ett ledigt hotellrum och under den kvällen då matchen utspelade sig var det sorgestämning ute på stan.  Jag behöver väl knappast förklara att fransmännen förlorade…?  Rugby var ett betydligt större samtalsämne bland mina vänner än exempelvis strejken eller president Sarkozys skilsmässa. Tala om Rugby-feber!

- The Perishers i Grey’s Anatomy

Det är svårt för svenska grupper att få uppmärksamhet i amerikansk media, eftersom den lokala marknaden domineras av nordamerikanska och brittiska artister. Vi gick därför in i ett samarbete med Nettwerk som ville arrangera en privat spelning med två svenska band och sända inspelningen i amerikansk radio samt lägga ut den på myspace.

Jag berättade tidigare att vi höll på att förbereda det här evenemanget under sommaren och i går var det så äntligen dags för spelningen. Både Kamera och The Perishers mottogs väl av publiken som mestadels bestod av inbjudna nyckelpersoner från musikbranschen. Jag passade på att ta med mig Sara Varga (sångerska, låtskrivare, DJ) och Viktor Åkerblom Nilsson (skådespelare, artist) som råkade vara på besök i LA samma kväll.

Grattis till The Perishers som lyckats med det nästintill omöjliga; att få in en av sina låtar i den amerikanska TV-serien Grey’s Anatomy . I avsnittet som sänds här i USA den 11 oktober kommer The Perishers” låt Best Friends att spelas. Deras skivbolag Nettwerk kommer snart att gå ut med nyheten och gav mig igår tillstånd att redan nu berätta det för er bloggläsare… 

- WESC Fall Release Party

Inte bara Odd Molly och H&M har anordnat evenemang som lockat stor Los Angeles-publik. Även Greger Hagelins WESC bjuder ibland in till modevisning i butiken på Robertson Blvd. Den här kvällen var det mer än bara kläder vi fick se smakprov på. WESC har nu även utformat hörlurar som passar väl in i skateboard-stuket och vi väntar med spänning på att få se vad WESC kommer att designa härnäst…

.

- Mode-Sverige etablerar sig i Los Angeles

 Ytterligare en svensk modeikon har sällat sig till skaran i Los Angeles. Svenska Odd Molly öppnar nu upp ett amerikanskt huvudkontor i LA i hopp om att ta sig in på den amerikanska marknaden. Företaget grundades för 5 år sedan av Per Holknekt, (känd från Big Brother och skateboardvärlden) tillsammans med designern Karin Jimfelt-Ghatan. USA-etableringen firades i söndagskväll med påkostad modevisning och VIP-fest invid poolen på välkända Skybar på Sunset Boulevard, där vi även tidigare marknadsfört svenska företag, bl.a i samband med spelmässan E3. Den här kvällen hade även Pers fru Viktoria Tolstoy följt med till LA och sjöng för gästerna, ackompanjerad av Mike Thompson från The Eagles, medan svensk och lokal media intervjuade och fotograferade de kändisar och företrädare som kommit för att visa sitt stöd för Odd Molly… Ja, eller kom de månne bara för att synas i kändisminglet och plocka ut godbitarna i den s.k. goodybagen? (En goodybag är påsen gästerna får med sig hem vid stora evenemang, likt godispåsen på barnkalas. De sista gästerna brukar bli utan, då andra snåljåpar snott åt sig två.)

Efter att fotoblixtarna avtagit var det dags för visningen av Odd Molly’s nya kollektion för 2008. Catwalken var uppbyggd över poolen och tack och lov var det, trots trängseln, bara en av gästerna som ramlade i. Den anlitade PR-firman hade gjort ett otroligt bra arbete och all logistik fungerade föredömligt. Den enda förvirringen var namnen de satt ut på stolarna, som inte stämde överens med vilka som fått VIP-passen och därmed besked om att de skulle få sittplats. Vi får hoppas att ”Dr Khan” och hans fru inte var närvarande den här kvällen eftersom jag själv och urtrevliga Izabella Scorupco – med svensk försiktig försynthet – till sist satt oss på deras stolar.

  Kläderna
Skådespelerskan Daryl Hannah introducerade vårkollektionen som gick på temat ”Amore. Spare. Integritas.” (Möjligen för att uppmuntra dagens ungdomar att läsa latin?) Färgerna kan beskrivas som jordnära med betoning på grått, mörklila, vitt och blått med kontraster i orange, grönt och rött i material som gav ett naturnära intryck. Även sommarkollektionen (på temat ”sovereign”) innehöll mestadels kvinnliga och lätta sommarklänningar. De förmedlade onekligen en känsla av semester, så till den grad att jag till designern Karin i efterhand berättade att det skulle vara svårt att bära den typen av klänningar i mitt arbete, där man vanligtvis är mer strikt klädd. Karin skrattade, så kanske får vi så småningom se en business collection hos Odd Molly..?

 Mode-Sverige i LA
Odd Molly var den senaste i raden av svenska klädföretag som valt att satsa på just Los Angeles. Under 2006 öppnade H&M flera nya butiker i området. De började i Pasadena som snabbt följdes av den mest centrala och största butiken i Beverly Center. Även då fanns det ett stort intresse från media, inte minst eftersom H&M är ett mer välkänt begrepp i USA. Även H&M gjorde förra året en stor – något mer påkostad – lanseringsfest med modevisning på temat bröllop av Victor & Rolf. Ett annat svenskt klädmärke som syns i LA är WE (WESC) som har en stor butik på trendiga modegatan Robertson. Klädexperten Cay Bond förklarade en gång för mig hur enormt många duktiga svenska kläddesigners det finns med tanke på hur litet vårt land är. Det är ingen tvekan om att vi har många att vara stolta över från svensk sida. Svårigheterna har snarare varit att nå ut med produkterna till konsumenterna, att få distribution och återförsäljnings-avtal. Först nu under de senaste åren kan man köpa svenska kläder i LA och det är i det perspektivet som vi till Odd Molly säger ”Welcome to LA!” ”